Dax att gå vidare
"Staten tog inte sitt ansvar för att skydda 10-åriga Engla Höglund som mördades för 4 år sedan. Det säger hennes mamma, Carina Höglund som nu stämmer staten", rapporterar Dalarnas Tidning.
Engla cyklade själv hem från en fotbollsträning. Det var inget fel med det eftersom mamman hade stenkoll på var Engla befann sig, genom att ha telefonkontakt med henne under hela cykelturen. Att Engla skulle möta sin mördare på den ensliga vägen kunde ingen ha anat, för hur stor chans är det att något sådant händer i Sverige?
Alla blev engagerade i Englas försvinnande och fallet löstes mirakulöst eftersom en privatperson hade varit ute och provat sin nya kamera. Hur stor chans är det att någon först lyckas fånga Engla på ett foto och sedan den blivande mördarens bil?
Engla var inte Anders Eklunds första offer utan han hade våldtagit och mördat tidigare. Detta hade polisen missat och nu stämmer Englas mamma, Carina Höglund, staten pågrund av det.
Hela historien är tragisk från början till slut. Visst hade polisen kunnat plocka in Eklund långt tidigare, om de gjort sitt jobb och då hade Engla fortfarande varit i livet. Hade hon cyklat hem tillsammans med sin mamma, hade det inte heller hänt.
Att förlora sitt barn är det värsta som kan hända en mamma. Carina Höglund begärde att tv skulle direktsända sin dotters begravning, trots att många ansåg att det var fel och protesterade mot det. Det kunde blivit hennes återupprättsele mot staten.
Nu har alltså Carina Höglund fyra år senare skickat in en stämningsansökan mot svenska staten till Stockholms tingsrätt. Hon vill att staten ska erkänna ansvar. Vinner hon, kan det utbetalas skadestånd, annars kan det bli kostsamt för henne eftersom hon inte bara får betala sina egna rättegångskostnader utan även statens.
Har bitterheten grävt så djupa sår att pengar ska mildra smärtan? Jag tycker stämningen är märklig eftersom man inte kan kräva att staten ska skydda allt och alla från allting. Lika lite som man själv kan skydda sina barn från allt. Det är ingen som skulle komma på tanken att beskylla Caina Höglund för sin dotters död eftersom hon lät sin 10-åriga dotter cykla ensam hem, flera kilometer, från en fotbollsträning.
Varför inte istället försöka lämna det bakom sig och vara glad att mördaren sitter bakom lås och bom.
