Inte bara elände

Jag trodde i min enfald att ett relativt nybyggt hus i Florida skulle innebära noll problem. Förra gången jag kom hit var det vatten på golvet eftersom en toalettstol läckte, vilket min händige make snabbt fixade när han kom. Sedan var det kylen och frysen som strulade med vatten läckage, frysta grönsaker och tinad glass. Min käre make som hade fått gott om självförtroende efter att ha fixat toaletten, ansåg att han även kanske kunde fixa de problemen. Det såg lovande ut men i morse fungerade varken vattnet eller ismaskinen och isen hade börjat tina samtidigt som morötterna var helt frusna.

                                              

Jag fick nog nog och ringde direkt min make och berättade vad som hänt. Han sa bara fem ord; "åk och köp en ny!". Tack, sa jag och åkte iväg och en timme senare hade jag beställt en ny enhet och dessutom prutat 10%. Det tar tyvärr två veckor att få den men det gör inte så mycket för vårt gästhus är utrustat med en liten kyl, så det löser problemet om den helt skulle sluta fungera.

                                          

Jag vet inte vad det är, men det måste finnas elektriska spänningar här i Florida som gör att vårt hus och annat plötsligt äter batterier och glödlampor. Under sju år i vårt andra hus har jag aldrig bytat en glödlampa i taket. Här är det ständigt glödlampor som är trasiga, även då vi knappt är här. Jag har bytat batterier mitt i natten i tutande brandvarnare, batterier i garageöppnarna och bilnyckeln som plötsligt var slut. Högtalarna slutade fungera som min händige make fick fixa liksom en massa spotlights i trädgården, som krävde speciella verktyg och elkunskaper. Jag tar bara hand om de lättare lamporna, som bara ska skruvas ur och i. Nu var det dax för nya glödlampor igen och jag undrar vad som är fel? Jag börjar misstänka att våra grannar i hemlighet bor här när vi är borta (ett skämt). 

    
Riktigt så här högt hoppade inte delfinen           Här låg vi och solade idag

Efter kyl och frys inköpet åkte jag iväg till stranden med min granne och solade i stålande solsken, lyssnade på havets kluckande och såg delfinerna hoppa upp och ner i vattnet och då var allt elände glömt. Min man skulle nog inte kalla det elände, bortsett från räkningen för den nya kyl och frysen, eftersom han tycker det är bra att jag håller mig sysselsatt.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0