Topix

I Sverige har man skolplikt och det är både på gott och ont. Det är bra att varken elever eller föräldrar kan besluta sig för att strunta i skolan och stanna stanna hemma av olika anledningar. Det är dock synd att man inte kan stänga av elever som en disciplinär åtgärd.

I USA har vi inte samma typ av skolplikt utan eleverna kan bli avstängda från skolan under en tid eller för alltid. De måste söka då sig till andra skolor utanför hemkommunen eller bli hemskolade. På skolorna finns tydliga regler för vad som är acceptabelt och inte samt vilken typ av åtgärder som vidtas om inte reglerna följs.

När eleverna börjar skolåret får föräldrarna en handbok som de ska gå genom med barnen om skolans mål och vad som förväntas av eleverna samt vad som händer om de inte följer reglerna. Föräldrarna måste skriva på att de och barnen har tagit del av informationen. Jag anser att det är bra eftersom det är tydligt både för eleverna och föräldrarna vad som gäller i skolan.

Det finns föräldrar som inte låter sina barn gå i kommunala eller privata skolor utan istället väljer att hemskola dem. Det finns många anledningar till hemskolning och det kan vara svaga barn som behöver läsa i sin egen takt, intelligenta barn som vill ha större utmaningar, mobbade barn som flyr skolan eller barn som till exempel tränar gymnastik 5 timmar om dagen och vill ha en mindre tidskrävande undervisning. Det finns också föräldrar och barn som inte gillar skolan av andra anledningar och därmed väljer bort den.

 

När barnen hemskolas sitter de ofta vid sina datorer och får undervisning, gör läxan och har prov. De väljer själv sin egen takt och det finns inga krav på vad de dagligen måste göra. Hemskolningsföretagen skickar material som ska användas under läsåret och de tillhandahåller hjälp av lärare som kan nås via telefon eller online.  

Man kan fråga sig om det är bra eller dåligt med att hemskola barn. Fördelar är att barn kan sova ut och behöver inte stiga upp tidigt för att kanske åka lång väg med skolbussen. Miljön hemma är kanske lugnare för barn som har svårt att koncentera sig i stimmiga klassrum. Ambitiösa elever behöver inte sitta av tiden i skolan utan kan bli bättre stimulerade genom en snabbare inlärningstakt. Sjukdommar eller andra anledningar som gör att barn inte kan vara närvarande i skolan hindrar inte barnen från skolgång.

Nackdelar är att de hemskolade barnen inte lär sig saker som att interagera och samarbeta med andra, både med barn och vuxna. I skolan lär man sig mycket mer än bara fakta. De missar viktiga lärdomar om hur man ska förhålla sig i olika situationer, till exempel att ta hänsyn och hjälpa andra elver. De missar även gemenskapen med andra barn under åkturen i skolbussen, på lunchen och rasterna. 

För vissa barn kan skolan vara en hård verklighet där de inte känner sig accepterade och blir utanför, så för dessa barn kan hemskolning bli räddningen under en tid. För barn som är skoltrötta och som hänger dåligt med i skolan är hemskolning ett dåligt alternativ eftersom de inte har några krav på sig. Studier har visat att dessa elever misslyckas ofta.

Studier har också visat att hemskolade barn ofta tar examen senare än skolbarn och att de generellt presterar sämre på olika typer tester och nationella prov.

Jag tycker att undervisning ska bedrivas i skolan och inte i hemma. Barn ska uppfostras i hemmet men skolan ska hjälpa till att lära och utveckla barnen till goda samhällsmedborgare.


Jag läste det här som Lynette skrev på en blogg. Hon hemskolar sina två barn.

So what does a typical school day look for us?  Please note these times are approximate.  We try to stay on track, but…

• 8:00 – 9:00:  Breakfast, get dressed, brush teeth, make beds
• 9:00ish:  School starts
• Noonish:  Lunch
• 1:00ish:  If we have any assignments that we didn’t complete, we work on those
• Afternoon:  Play outside, finish any chores that didn’t get done in the morning, play games, read, etc.

Below are just some of the things our family loves about home schooling:

• Not having to go outside to school in bad weather;
• Getting to be outside on nice days when everyone else is in school;
• Working at our own pace;
• Pajama days;
• Working ahead so we can have an extra day off;
• Taking vacation when we want to;
• Being able to pet the dog or cats during school;
• Having Mom’s attention;
• Getting to really know my children;
• Never having to worry about striking teachers .

Så är det alldeles tomt och tyst i huset igen. Barnen åkte till sina skolor idag på morgonen för att hinna tillbaka för att se årets viktigaste match.

Vår dotter gå på Virginia Tech (VT) och vår son går på University of Virginia (UVA). Dessa skolor är ärkerivaler både vad det gäller det akademiska och den viktigaste college sporten, nämnligen amerikansk fotboll. Det finns fler än 200 college fotbollslag i USA och det är oehört pristigefyllt för ett college att ha ett bra lag. 


VT är ett väldigt bra lag och är rankade som nr 5.

   

UVA hade tidigare bra lag, men har inte spelat så bra de senaste 10 åren. I år har de däremot haft en mycket bra säsong och är nu rankade som nr 24.

   

VT har i år vunnit 10 matcher och förlorat 1. UVA har vunnit 8 matcher och förlorat 3.



Idag möts lagen på Scott Stadium på UVA, där 61 500 personer kommer att se årets match. Vi ser matchen hemma på tv. Det är så spännande att se vem som kommer att vinna! Det svåraste är dock att välja vem man ska heja på eftersom det är son mot dotter. Jag håller alltid på "underdogs" så jag hoppas UVA vinner och min man håller på VT. Må bästa lag vinna!

I år struntade jag i både kalkonen och "black Friday" shopping. Vi åt istället oxfilé med potatisgratäng och grönsker. Ett tips för att få potatisgratängen riktigt krämigt god är att dels ha mycket vitlök och grädde men framförallt att låta gratängen stå lite längre tid i ugnen på låg temperatur, 175 grader.

Vi hoppade även över de traditionella efterrätterna som äppelpaj och pumpapaj utan åt min goda Bryssel kladdkaka med massor av bär, grädde och glass.

Att laga en thanksgiving middag har aldrig varit min dröm. Jag förstår inte vad man ska göra med en kalkon som väger 10 kg. Vårt hus är dock utrustat med inte bara en ugn som rymmer denna enorma fågel, utan vi har två. Under alla år som vi bott i huset har jag aldrig använt den nedre ugnen, så den är som ny. Inte ens när jag bakar mycket kan jag förmå mig att sätta på den eftersom det känns som man slösar med energi.

Thanksgiving bjuder inte bara på god mat och samvaro utan de visade flera matcher i amerikansk fotboll på tv, vilket vi tittade på förstås. Familjen har blivit stora football fans, vilket jag kommer att blogga om imorgon.

När de flesta i huset hade lagt sig var det två nattugglor uppe; Humphrey förstås och vår dotter som skulle ut vid midnatt och trängas med alla "early birds" som ville göra de bästa fynden. Jag vet inte om hon lyckades köpa något, för det gäller inte bara att ta sig in och ut i affärer utan dessutom att orka köa i timmar.

Idag passar många familjer på att köpa julgranar eller att ta upp de fejkade från förråden och klä dem. Det julpyntas för fullt, både i hus och trädgårdar. Det är första advent den här helgen, men hur ska man kunna känna någon julstämning med strålande solsken och 19 grader varmt? 

Jag ska istället gå ut och sola lite på decket, sedan gå en lång promenad med min man i det fina vädret. Julgranen och julpyntet får vänta några veckor till. 

Umeå kommun vill införa tobaksfri arbetstid och vill därmed förbjuda sina anställda att använda både cigaretter och snus när de arbetar. Sedan 2005 har Umeå kommunen en rökfri arbetsmiljö, vilket innebär att man bara får röka utomhus och på särskilda platser. Nu vill man att det även ska gälla användandet av snus.



Umeå kommun är inte först med att bannlysa alla former av tobak utan det är 20 andra kommuner i landet som har liknande förbud.

Är det rätt att förbjuda anställda att snusa under arbetstid? Jag anser inte det. Att förbjuda rökning inomhus är en helt annan sak eftersom passiv rökning innebär hälsorisker. Man får tycka vad man vill om snusning men det är bara användaren själv som drabbas.

Hur långt ska man gå med förbud för att komma tillrätta med hälsoproblem? Blir nästa steg att alla som är överviktiga och har ett BMI över 25 ska förbjudas fika och äta godsaker under arbetstid? Att övervikt leder till hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes är bevisat. Varför ska i så fall den gruppen komma undan eftersom deras ätbeteende också utgör en hälsorisk?

Det är bra att Umeå kommun vill föregå med gott exempel med hälsofrämjande arbete men förbud leder inte alltid till de bästa resultaten.

I natt vaknade jag flera gånger för att det var ett sådant liv i köket. Det var inte våra barn som letade efter något gott att äta utan det var Humphrey som levde rövare i sin plastlåda där han tillbringar natten. Förresten tillbringar han också största delen av dagen där, sovandes. Jag vet inte om det är små igelkottars normala dygnsrytm att vara uppe på nätterna och sova på dagarna? Kanske har han bara anpassat sig efter vår dotters liv på college och här hemma med, för den delen. Klockan är nu över 12 och alla sover fortfarande.



Jag vet inte varför jag numera smyger runt i köket och inte försöker skramla för mycket med porslin och kastruller. Det har ingenting att göra med att vår dotter ligger och sover i rummet under köket och att det säkert låter som en elefant som klampar runt för hon sover alltid som en stock. Det har istället med Humphrey att göra. När barnen var små och låg och sov i närheten lärde man sig att vara tyst för att man var så rädd att de skulle vakna.

Det beteendet finns tydligen inbyggt hos mig eftersom jag inte kan låta bli att smyga omkring för att inte väcka den lille igelkotten, som säkert skulle sova sig genom den värsta jordbävningen.

 

 
Imorgon är det thanksgiving, som firas den fjärde torsdagen i november och det är den största familjehögtiden i USA. Det är en helg då släkt och vänner samlas för att äta kalkon med tillbehör. Alla familjer har sina egna traditioner och recept som använts i generationer. Maten är viktig liksom samvaron men det viktigaste är att passa på att reflektera över varför man firar thanksgiving.

Traditionen går tillbaka till 1621 då nyanlända pilgrimer bjöd in indianer till en tre dagars fest för att dels tacka Gud för en lyckad resa, som tog dem till det "nya landet" samt att tacka för hjälpen de fick av indianerna med att så och skörda grödor. Sedan 1863 är det en helgdag i religösa tecken eftersom man dels vill tacka Gud men även passa på att ge och dela med sig till andra.



I år kan man inte låta bli att fundera extra över begreppet "ge och ta" med tanke på vad som händer i världen. Igår misslyckades "superutskottet" i Washington med att komma överrens om hur man ska spara miljarder för att komma tillrätta med budgetunderskottet. Att landets ledare inte ens kan samarbeta får inte bara konsekvenser för USAs ekonomi utan resten av världen påverkas också av detta. Hur ska man med trovärdighet kunna medla i till exempel Israel-Palestina-konflikten när man inte kan hålla rent i eget hus? 

Det är en svår nöt att knäcka eftersom demokrater vill höja skatter istället för att sänka utgifter som påverkar välfärden och Republikaner vill tvärtom. Ungefär 60% av demoktaterna vill höja skatter och 40% vill istället sänka utgifterna. Av republikanerna vill 60% sänka utgifterna och 40% istället höja skatterna. Ekvationen går inte ihop.

Jag hoppas helgen blir en tid för reflektion att vi inte kan fortsätta leva över våra tillgångar, som vi gör idag. Nu är det tid för alla att hjälpa till med att ta ansvar både för ekonomin men även för jordens resurser.

Vi har fått ett husdjur eller rättare sagt vi har fått ett husdjur på besök. Vår dotter kom hem igår med Humphrey i en plastbox. Han är en liten hedgehog, det vill säga en mini igelkott och är världens sötaste.

Våra barn har alltid velat ha ett husdjur och allra helst en hund. Jag har alltid sagt nej eftersom det är för mycket jobb med passning och allt annat. Dessutom är jag inte heller känd för att vara någon stor djurälskare. Jag är livrädd för hundar, kanske inte de små, men alla hundar som hoppar och skäller skrämmer mig. Barnen lobbade alltid för de små och söta hundarna, men det blev ändå alltid ett nej. 

Kompromissen blev ett akvarium var med fiskar. Det var nog mest jag som bytade vatten, matade och brydde mig om dem. Barnen såg det och sa alltid "mamma, vi vet att ifall vi fick en hund så skulle du tycka jättemycket om den och bli väldigt fäst vid den". 

Jag tror faktiskt att det är sant för nu när Humphrey är här, är jag helt såld och bryr mig redan om honom som han vore min egen baby.







Visst är han söt!

I dagens tidningar kan man läsa att flera bedömare är förvånade över att Thomas Östros i en intervju inte uttalade sitt stöd för Håkan Juholt. Samtidigt kan man läsa att stödet för socialdemokraterna fortsätter att sjunka. Varför ska Östros uttala sitt stöd, då han uppenbarligen inte har något? Är det något att vara förvånad över? Man kan dock undra varför Östros undvek att svara på frågan om han stödjer Juholt?

Dagens Industri skriver "Socialdemokraterna brukar ju utåt sett alltid uttala stöd för sittande ledning, säger Christer Isaksson, författare och S-kännare". Är det vad det socialdemokratiska partiet är uppbyggt av; en massa individer som inte vågar (eller får) uttala vad de egentligen tycker? Snacka om hyckleri.

Jag tror att svenska politiker har mycket att lära av politiken i USA. Här vågar presidentkandidater stå upp för sina åsikter, även då det är kontroversiella uppfattningar som att de är för att använda tortyrmetoder och beredda att starta krig. De är åtminstone ärliga.

Nu har Julholt plötsligt slutat begära ersättning för sina utlägg. Tidigare tog han ersättning för allt, ja även för sådant som han inte var berättigad till. Man kan undra varför han plötsligt gör denna kovändning?

En orsak kan vara att han har fuskat så mycket att han nu fått dåligt samvete och vill betala tillbaka till staten. En annan teori är att han tycker att man ska stå på egna ben och inte belasta samhället. Alltså en diskret vink till alla bidragstagare. En annan vinkel kan vara att han inte längre vågar skriva reseräkningar för han vet att han inte är kapabel att göra rätt och vill inte torska igen.

Vilken anledningen nu är, så anser jag att Juholt gör helt rätt som försöker leva på sin väl tilltagna lön och inte sko sig på skattebetalarnas bekostnad. Han har ivarje fall lärt sig något under resans gång och det måste man ge honom en eloge för.

Vi ska vara glada att vi har Juholt som ständigt kan underhålla oss med hans fyndiga kommentarer. Det är toppen att han åker omkring helt gratis i Sverige, för han verkar ju själv betala för resor, mat och hotell och berättar om sina äventyr. Nyligen var han och hälsade på vd:n Boris Lennerhov på Gekås i Ullared. Juholt var så imponerad över att de ska bygga en sportsbar mitt i avdelningen för kvinnokläder på varuhuset, så han sa enligt Aftonbladet –      "Det är ju djävulskt uttänkt. Finns det ett Nobelpris i handelsstrategi så borde han (vd:n) få det".

Juholt tycker att det är så smart att männen kan sitta i en sportsbar och äta & dricka medan fruarna provar kläder, att idén är värd ett Nobelpris. Om det är en sportsbar så är väl meningen att det ska serveras alkohol? När familjen kommer dit, sätter sig männen i sportsbaren medan kvinnorna shoppar och efter ett par öl lättar de gärna på plånboken. Vilket koncept, det är verkligen värt ett Nobelpris!

Man blir så imponerad av Juholts entusiasm och jag ser redan fram emot fler trevliga reseberättelser från Juholts traditionella valrörelse, som han själv kallar det för. Med tanke på att valet är först 2014 och att han är outtröttlig, som Juholt själv säger, lär vi få höra mycket från honom.

 

       

Söndagens dynamit var att Juholt vill ge Gekås vd Nobelpriset i handelsstrategi.

 
*Bröderna Benzinis spektakulära cirkusshow


Jag läste för ett tag sedan en mycket bra bok "Water for Elephants"* med Sara Gruen. Kortfattat handlar boken om en gammal man som ser tillbaka på sitt liv då han som ung och nästan färdigutbildad veterinär hamnade på en cirkus, där han stannade i flera år.

En annan fantastiskt bra bok är "Snow Flower and the secret fan"* av Lisa See. Den boken handlar om två flickor som får fötterna lindade enligt traditionen i Kina under 1800-talet och om deras vänskap. Man får även en inblick i hur hårt livet var för kvinnorna, som andra klassens medborgare.
 
            
 *Snöblomma och den hemliga solfjädern


Båda dessa böcker är filmatiserade och kommer om några veckor ut på DVD i USA. Jag ser fram emot att se om de är lika bra som böckerna.

USA har ett stort skuldberg och president Obama och demokraterna vill minska det genom höja skatterna för landets mest förmögna personer och företag, medan republikanerna är emot det. Republikaner är överhuvudtaget emot skatter och anser att man ska minska de statliga utgifterna istället.
                                         Demokrater
        Republikaner


En grupp bestående av 137 miljonärer, som kallar sig patriotiska miljonärer, kräver nu att president Obama och kongressen ska höja deras skatter för att hjälpa till med underskottet. George W Bush sänkte skatterna under 2001 och 2003 för de rikaste i USA eftersom han ansåg att det skulle gynna landets ekonomi. Obama vill nu återställa den skattesänkningen.

USA fösöker finna en politisk lösning för att minska landets enorma underskott med 1.200 miljarder dollar de närmaste tio åren. Den 23 november är det deadline för den grupp, bestående av både demokrater och republikaner, som ska komma överrens om en ekonomisk plan för att få ner underskottet. Nu börjar fler och fler republikaner (GOP) förespråka skattehöjningar, vilket får andra i partiet att gå i taket och kriget är igång.



Med detta allvaliga läge önskar man att alla, både republikaner och demokrater, kan sätta sina ideologiska värderingar åt sidan och istället agera för landets bästa.

Vaniljdoften sprider sig i huset och det doftar ljuvligt. Kunde inte låta bli att baka lite bullar denna grå och regniga dag.

Är ni lite less på vanliga kanelbullar, så prova gärna de här bullarna med vanilj- och kardemumma fyllning. Jag lovar ett de kommer bli en ny favorit. Våra barn är inte lättflörtade med nya saker, men de här bullarna gick hem.

Deg
150 g smör
5 dl mjölk
1 pkt röd jäst
1 tsk salt
1 dl socker (90g)
ca 13 dl mjöl (780g)

Fyllning
150 g mjukt smör
6 msk socker
3 msk vaniljsocker
1 tsk stött kardemumma (ska vara i fyllningen och inte i degen)

Pensling
1 uppvispat ägg
pärlsocker

Tillagning
Smält smöret i en kastrull eller i en skål i micron tillsätt mjölken och värm till 37°.

Lägg i jästen och lös upp den och tillsätt sedan salt och socker.

Häll i mjölet lite i sänder (var försiktig så att du inte använder för mycket mjöl) och arbeta degen i ca 5 minuter, spar ev lite av mjölet till bakbordet. 

Låt degen vila under bakduk minst 45 minuter.

Ta upp degen på mjölat bakbord (jag knådar aldrig degen på bakbordet) och kavla ut den till en stor tunn rektangel. Du kan också dela degen i två bitar och kavla var för sig.

   

Blanda ihop fyllningen och bred ut på degen och rulla ihop till en eller två rullar från långsidan.

        

Skär hela längden i 24 bitar eller varje längd i 12 bitar (de ska vara stora) och ställ dem i bullformar, gärna stora formar, på plåtar med bakplåtspapper. Täck med bakduk. Låt bullarna jäsa minst 20 min.
Sätt ugnen på 250°.

    

Vispa upp ägget och pensla bullarna. Strö över pärlsocker och grädda bullarna i mitten av ugnen 8-10 min. Låt svalna på galler under bakduk.



  Klara för infrysning

Så här vill jag ha det!

Varje år, efter sommaren, vill jag måla ALLT vitt i huset. Det räcker inte med att alla väggar är vita utan jag vill ha vita möbler och allt annat vitt.  Nej, säger barnen, inte vitt! De kommer ihåg när jag för något år sedan gjorde om gästrummet till ett helt vitt rum. Jag tyckte själv att det blev jättefint och att det platsade i vilken inredningstidning som helst, men ingen höll med mig. När jag sedan fick höra att barnens vänner kallade rummet för "the hospital", fick jag ge mig och pyttsa in lite färg. Nu är det vitt men med detaljer i grönt, rött och svart och är så fint att vår dotter har tagit det i besittning.


Före detta "the hospital"

 
I år var det samma sak. Efter sommaren åkte jag iväg till färghandeln och köpte burkar med vit färg. Jag skulle minsann måla om köksbordet och alla andra möbler i huset som är i bok, björk eller avlutat trä, vilket i princip är alla möbler. Jag blev rekommenderad en färg som skulle vara den bästa (och dyraste) för just möbler. Det var ett stort projekt som jag hade framför mig, så jag tvekade lite med att börja. 

För några veckor sedan beslöt jag mig för att ta tag i projektet och provmåla ett IKEA rullbord som var av lackad björk som skulle målas vitt. Det var svårt att få det jämnt och snyggt, men jag kämpade på och målade både två och tre lager. När det hade torkat råkade jag skrapa lite på färgen och upptäckte att jag kunde dra bort all färg, precis som ett plasthölje. Jag ställde undan rullbordet och färgburken. 
 
Skam den som ger sig, tänkte jag i helgen och åkte iväg och köpte en annan typ av färg som kostade hälften så mycket. Först slipade jag och sedan målade jag flera lager. Idag ställde jag upp det vita rullbordet i vår dotters gamla rum, som jag gissar är vårt nya gästrum, och kunde bara att konstatera att det inte blev som jag tänkt mig. Jag hoppas ingen kommer märka hur färgen har runnit och hur ojämt det är. Ett riktigt klantjobb!

Nu har jag gett upp för jag inser hur svårt det är att måla om möbler med färg. Jag får leva med alla våra trämöbler och hoppas att modetrenden vänder snart så det återigen bara ska vara
trä, trä, trä...

Ni måste titta på den här klippet från en intervju med presidentkandidat Herman Cain som gjordes av  Milwaukeetidningen Journal Sentinel. Detta är ytterligare ett bevis för att det finns många presidentkandidater som inte är redo för uppdraget att bli USAs näste president.



Igår presenterades flera nya opinionsundersökningar där några visade att Newt Gingrich har erövrat ledningen. Detta är också ett bevis för hur dåligt det står till med de republikanska presidentkandidaterna. Under ett par månader har har det växlat från att Bachmann har varit stjärnan, till Perry, till Cain och nu till Gingrich. Mitt Romney har legat stabilt runt 25% men hela tiden försöker väljarna hitta ett bättre alternativ och därför är det ständigt nya namn som toppar listorna. 

  Newt Gingrich "veckans smak"


Jag är inte så förvånad att Gingrich leder efter senaste debatten. Perry har gjort bort sig åtskilliga gånger tidigare och gjorde inget övertygande intryck, Romney pratade bara om hur dålig Obama är och Cain sa inte så mycket om utrikespolitiken. Det kan man i och för sig förstå nu, att det är bättre att vara tyst när man inte har någon kunskap om vad som händer i världen. De andra kandidaterna som verkligen har erfarenhet av utrikespolitik fick för litet utrymme. 

Nu undrar man hur länge "månadens smak" eller rättare sagt "veckans smak" ska vara. Hur lång tid kommer det ta innan Newt Gingrichs stjärna dalar? Jag vågar inte gissa, men jag hoppas det går snabbt. Förhoppningsvis har de sparat de bästa kandidaterna till sist. Kanske kommer Jon Huntsman att få chansen på slutet, när alla andra kandidater har visat för amerikanska folket att de inte är redo för att bli USAs nya president och commander in chief. 

Idag presenterade DN årets julklapp och det är "en matkasse".


Alla som läste min blogg igår, blev nog inte särskilt överraskade eftersom jag redan hade listat ut det. Jag skrev att det var min julafton i söndags, när jag fick en resväska med matvaror.

Nu måste jag bara dölja informationen för min man annars får jag äta upp det när julklappsfrågan kommer upp. Jag kan redan höra diskussionen när jag överlämnar min julklappslista, "du har ju redan fått din julklapp, ha ha, ha".
 
Ibland är man inte så smart...

I USA sitter idag 73 unga personer i fängelse för resten av sina liv, för brott de begick innan de fyllt 15 år.  
                             
                      

Dessa ungdomar var 13-14 år gamla när de begick brott och dömdes för mord, rån, medhjälp till rån eller mord, misshandel, sexuella övergrepp eller något annat. De är dömda för olika brott, men de har en sak gemensamt och det är att de alla är dömda att dö i fängelse. I USA döms idag minderåriga till livtids fängelse utan möjlighet till frigivning. 

    Kuntrell Jackson var knappt 14 år gammal när han var ute och gick med en äldre kusin och vän, då de bestämde sig för att råna en videobutik. Kuntrell stannade ute vid dörren medan de andra två gick in och en av dem dödade butiksbiträdet. De sprang därifrån utan att ta någonting. Kuntrell dömdes till livstid i fängelse utan möjlighet till frigivning. 

Evan Miller växte upp i ett hem under så svåra omständigheter att han försökte ta sitt liv när han var 7 år. När han var 14 år gav en medelålders granne Evan och hans 16-åriga vän alkohol och droger. De började bråka och pojkarna slog mannen med ett basebollträ och satte fyr på huset. Mannen dog av rökförgiftning. Den 16-årige pojken skyllde brottet på Evan. Evan dömdes till livstids fängelse utan möjlighet till frigivning.

                                     

Nu ska dessa två fall upp i USAs högsta domstol, där det ska beslutats om det strider mot
lagen att döma minderåriga  till livstids fängelse utan möjlighet till frigivning. 

Jag vet inte vad jag tycker är värst och är mest emot, dödsstraff eller det här, men jag hoppas verkligen att högsta domstolen i USA kommer att ändra lagen så att det blir olagligt med denna typ av straff för minderåriga.

Ja, igår var det min julafton när min käre make kom hem från Sverige med den stora resväskan full med 26 kg svenska matvaror. Det hade inte alls varit några problem med att handla eller släpa runt på den tunga väskan. Sådan är min man, han knorrar lite men det går snabbt över.



Nu har vi massor av Marabou choklad av olika sorter, Paradis choklad, sirap, Robertson's citronmarmelad, pärlsocker, kakao, maizena redning, varmrökt lax, matjesill, fäsk jäst, sirap, tunnbröd, ostbågar, kanel, saffran, Kalles kaviar, flera kilo lösgodis, vettex trasor med mera. 

Man kan ju undra om vi bor i ett U-land eller i USA, men det finns faktiskt inte dessa produkter här. Affärerna har valt Robertson's apelsinmarmelad och jag gillar citron och är det någon som sett pärlsocker, så säg till. Däremot kan man köpa både kanel, saffran, kakao, ostbågar, sirap, godis och choklad, men det är inte svenska produkter och enligt mig, inte lika bra. Det är bara att erkänna att man vänjer sig vid olika saker i livet och för mig är svenska matvaror värt guld. Den svenska jästen är mest värdefull för jag har provat amerikansk jäst, både fäsk och torrjäst, men det blir inte alls lika bra.

    I väskan låg också tre nya Allt om Mat tidningar och julnumret var med, yes! Ser fram emot att få läsa tidningen med en kopp kaffe och en god bulle i eftermiddag.

Det känns härligt att ha kylen full med fäsk jäst så att jag kan baka massor av bullar och lussekatter. Om någon vecka ska jag baka de godaste Lussekatterna och då ska jag blogga om mitt bak och recept, so stay tuned.

I lördagkväll var det dax för en ny debatt då de republikanska presidentkandidaterna diskuterade utrikespolitik.

Det var ett gäng clowner, förutom ett par förnuftiga män, som stod och skröt om hur de skulle sätta hela världen på plats ifall de blev USAs näste president. "Don't mess with us", var deras budskap. Några av dem var minsann inte rädda för att starta krig mot Iran. Romney lovade till och med att med Obama som president så kommer Iran få kärnvapen men inte med honom som commander in chief. 

Känner ni igen tongångarna från Bush-tiden då Irak skulle invaderas för att de hade kärnvapen och utgjorde ett enormt hot mot USA och resten av världen? Det visade sig inte finnas några kärnvapen och istället fick USA spendera 10 år i landet som kostade tusentals människoliv och miljarder av dollar som kunde använts till något bättre. Nu är vi där igen... 
Det diskuterades ifall waterboarding, så kallad skendränkning är tortyr eller inte. Under Bushs tid var det en tillåten förhörsmetod, men Obama förbjöd det. FN anser att det är tortyr men det gör inte clownen från Texas, den tuffe cowboyen Rick Perry. Han tycker att det är helt rätt att använda sig av denna metod. Är det krig så är det, menar han och den ståndpunkten kommer han ha tills han dör. Bachmann och Cain är för skendränkning och vill återinföra det.

Perry ska, om han blir president, strypa alla biståndpengar till alla länder i världen, inklusive Israel. Sedan är det upp till länderna att bevisa att de är USAs (och Perrys) vänner och allierade, innan de kan erhålla några bidrag. Gingrich är inne på samma spår och förstår inte varför Pakistan ska ha en enda dollar av USA när de håller terrorister bakom ryggen. Santorum och Bachmann var av annan åsikt, bland annat därför Pakistan har kärnvapen.

Kina ska också läxas upp för de kan inte hålla på att stjäla våra jobb och manipulera med sin valuta. Även i den här frågan skulle ärmarna kavlas upp och det skulle sättas hårt mot hårt. Enda problemet var att de flesta inte hade några konkreta planer för hur de skulle ta sig an problemet, utan det var mest tomma ord och hot. Huntsman som varit Kina ambassadör fick nästan ingen tid att redogöra för sina synpunkter. Däremot fick Perry hur mycket tid som helst för att prata nonsens.



Obama blev ständigt kritiserad för sin politik, speciellt av Romney som använde mer tid till att tala om vad Obama gjorde fel än vad han själv tänkte göra som president. Michele Bachmann använde återigen sin skrämselstategi; "It's very dangerous" sa hon flera gånger med eftertyck när hon pratade om Iran och mellanöstern. Hon menade att det var en farlig tid nu eftersom Iran, Syrien och Pakistan är direkta hot mot Isreal. Det som fick hennes på fall var när hon för ett tag sedan uttalade sig att det var "very dangerous" att vaccinera unga flickor med HPV, livmodercancer vaccin, för de kunde bli utvecklingstörda. Efter det uttalandet hamnade hon också i clownligan och hennes stjärna dalade.



Det fanns ett par seriösa män som tyvärr inte fick så mycket utrymme, för clownerna tog över hela showen. Ron Paul, Jon Huntsman och Rick Santorum hade vettiga synpunkter om utrikespolitiken. Det är för mig och många andra en gåta varför Jon Huntsman inte får mer utrymme och bättre opinionssiffror. Han är emot krig och tortyr och har istället sunda åsikter om hur man ska hantera konflikter i världen. Ron Paul är också känd för att vilja avsluta krig och vill ta hem soldater. Han är klart också emot tortyr. Santorum hade bra åsikter om att man måste samarbeta med Pakistan istället för att sätta hårt mot hårt, som bland annat Perry och Gingrich vill.

Jag ringde hem till mina föräldrar idag för att gratta min pappa på "fars dag". De stod i köket och höll på med söndagssteken som min syster och hennes famlj ska kommer att bli bjudna på senare idag. Stek, sås, potatis och grönsaker, finns det en bättre söndagsmiddag? När jag pratade med pappa, sa han plötsligt " mamma säger att såsen blev jättegod" och jag kunde riktigt både känna lukten och smaken.



Jag tycker om husmanskost för jag är uppvuxen med det. Vi hade väldigt ofta kött eller fisk med sås, potatis och grönsker till. Hade vi kokt torsk var det antingen citronsås, dillsås, persiljesås eller pepparrotssås till. Åt vi kyckling hade vi en god currysås och till kött var det oftast brunsås, som vi mosade potatisen i. 

Såsen är aboslut det viktigate, tycker jag. Vad vore till exempel kalops, dillkött, köttbullar och stek utan en riktigt god sås?



Min mamma är expert på kalla och varma såser samt stuvningar och hon slår alla mästarkockar med hästlängder. Mina såser smakar inte hälften så bra och även om hon visar mig hur hon gör, skulle det ändå aldrig bli samma smak för träning ger färdighet. Efter att ha lagat mat åt en stor familj, släkt och vänner i ett halvt sekel har hon fått en sådan fingertoppskänsla att det inte går att kopiera. Som tur är blir jag alltid bjuden på god husmanskost med fantastiska såser när jag är på besök hos mina föräldrar.

 eller adjö, Rick Perry! I onsdags när de republikanska presidentkandidaterna deltog i en debatt (ja, Perry var med trots att han hotat med att avstå) fick Perry ett riktigt hjärnsläpp. Han skulle nämna tre myndigheter som han planerar att avveckla om han blir president, men kunde bara komma på två. Hur han än försökte komma på den tredje, så gick det inte. Det var smärtsamt att se hur han kämpade, men till sist fick han ge sig, oops...

                                      

Republikanerna har det tungt med sina presidentkandidater och det är den ena skandalen efter den andra. Ena gången uppträder Perry som berusad, nästa gång som han har alzheimers och man kan bara undra hur det blir nästa gång. Det vill säga, om det blir en nästa gång? Nu måste väl hans supportrar och finansiärer börja inse att det är bortkastat att pumpa in alla dessa pengar i hans kampanj.

 En som inte har ebb i kassan är Herman Cain. Anklagelserna att han ska ha sexuellt trakasserat fyra kvinnor under 1990-talet har fått pengarna att strömma in. Nu börjar väljarna strömma ut och det är främst kvinnorna som vänder Cain ryggen, men även de konservativa väljarna och teaparty anhängarna.  

 Andra kandidater blir mer populära på grund av andras misstag än av sina egna meriter. Newt Gingrich har fått ökat stöd och ligger nu tvåa, enligt de färskaste undersökningarna. Det är bara några månader sedan som hans kampanjarbetare och supporters lämnade honom efter skandaler på det privata planet. Han åkte iväg på lyxsemester med sin fru i början av kampanjen samt hade obetalda kreditkortsräkninger för smyckeköp i miljonklassen hos Tiffany. Han ansågs inte trovärdig av media som dömde ut honom och det är fortfarande tveksamt vad syftet med hans kampanj är. Just nu är han ute och marknadsför en ny bok, som han skrivit. 

Gingrich har hängt kvar trots ont om pengar i kampanjkassan och låga siffror i opinionsmätningarna. Han har gjort bra ifrån sig i de senaste debatterna och Cains och Perrys motgångar har har fått hans stjärna och inflödet av pengar att stiga. Många konservativa republikaner vill dock inte ha en president som är inne på sitt tredje äktenskap. Dessutom är han på något sett politiskt förbrukad eftersom han ständigt förknippas som "talmannen under president Clinton" och har många öppna sår från den tiden, som det kommer att hällas salt i.
 
 Mitt Romney sitter still i båten men den byter ständigt färdriktning. Om han inte ställer sig upp och därmed riskerar att falla i vattnet, har han störst chans att vinna nomineringen. Problemet är bara att han inte är en kandidat som högern vill ha, för att han är för mycket i mitten. Han försöker anpassa sig till teapartyt på ytterkanten, för att få deras röster. Ju mer höger han går desto mindre blir chansen att vinna över Obama. Kommer människor verkligen att rösta på någon som är mot aborter, äktenskap mellan homsexuella, höjda skatter, sjukvårdsreformen men som är för skattesänkningar för dem som redan har mest? Han har en chans ifall han lyckas övertyga väljarna att han kan få ordning på ekonomin, för det kommer att vara avgörande i det här valet.

Den 17 november är dagen med stort D för alla Versace älskare. H&M har tillsammans med Versace, som är den senaste gästdesignern, utarbetat en unik kollektion som ska säljas i 300 butiker över hela världen. Det är gamla Versace kollektioner som har fått ett nytt utseende med hjälp av nya material, mönster och färger.

Världens modejournalister har i veckan haft ögonen på detta enorma PR-jippo och förväntningarna är minst sagt uppskruvade. Alla som önskat äga något av Versace design men aldrig haft råd, kan passa på nu. Även om det inte är samma låga priser som H&M normalt sett har, så är det fynd jämfört med vad det kostar i Versace butiker.

       

Jag kommer ihåg när jag bodde i Bryssel i mitten av 1980-talet och var inne i en Versace butik med en vän som skulle köpa ett bälte. Jag tittade runt i butiken och allt var så exklusivt och dyrt att jag inte vågade röra något. Jag började prata med en man som jobbade där och frågade hur de kunde överleva eftersom det knappt var några kunder i butiken och inte många vågade sig in eftersom det var så fruktansvärt dyrt. Han berättade att det räckte med att en kund kom in då och då och köpte 25 kostymer för 25 000 kronor per kostym, som en president från ett fattigt land i Afrika hade gjort tidigare i veckan. Jag blev bestört när jag hörde det men ung och naiv som jag var, förstod jag plötsligt att "haute couture" inte var för vem som helst.

Idag är det annorlunda, för den 17 november kan alla gå in på H&M och köpa "haute couture", men jag tror att jag avstår för Versace är lite för wild & crazy för mig.

               


"Haute couture" är franska betyder ungefär "exklusiv sömnadskonst av högsta klass"

Min man hann inte lämna landet förrän jag satt och sippade på en pomegrante martini med en väninna på Bonefish Grill. De har de bästa drinkarna och godaste "Bang Bang" shrimps. Det är lätt friterade söta räkor (inte svenska salta räkor) som serveras i en asiatisk kryddig sås. De är säkert inte nyttiga men otroligt goda.
                                         
Varje onsdag har de "Bang Bang" för endast 5 dollar, ca 35 kr och då går alla på Bonefish och äter. Det var inte så mycket folk när vi kom dit vid fem-tiden, men sedan fylldes det på och folk stod och längs med väggarna och väntade på att få ett bord. Det är inte en förmögenhet man tjänar, endast 4 dollar, för det är bara räkorna som är billiga, resten av menyn är till ordinarie pris. Man kan dock även fynda ett glas vin för 3 dollar, som är 20 kr, om man är där på happy hour innan halv sju. Räkor, nybakat bröd och ett glas vitt för 60 kr, vem säger nej till det?

Det första jag gjorde imorse var att att läsa Washington Post på min i-pad, som numera sover brevid mig. Det är inte klokt vad snabbt man vänjer sig vid nya prylar. Min man frågade mig häromdagen ifall jag ansåg att min i-pad hade förändrat mitt liv? Nej, det kan jag inte påstå men den har förgyllt det. Jag som annars inte bryr mig om tekniska prylar och fortfarande har en mobil från stenåldern, överraskade alla med att köpa en i-pad 2. Jag kan fortfarande inte låta bli att känna mig lite cool när jag sitter och surfar på min pad.
                                                    
Till min stora glädje läste jag att invånarna i Mississippi state hade röstat NEJ till förslaget om att ett befruktat ägg ska klassas som människa.

Det innebär nu att kvinnorna i Mississippi kan fortsätta äta preventivmedel, själv bestämma om de vill fullfölja en graviditet eller inte och även i framtiden få hjälp med att bli gravida genom provrörsbefruktning. Sist men inte minst slipper också kvinnorna vara rädda för att eventuellt bli anklagade för mord, ifall en graviditet skulle sluta med missfall.

Jag är så glad, inte bara för kvinnorna i den staten, utan för alla kvinnor i USA eftersom ett JA skulle sänt signaler till alla abortmotståndare och pro-life aktivister att driva denna frågan mycket hårdare.

Det är fortfarande högsommarvärme så jag satte mig på trädecket med en kopp kaffe och inte en utan två vanilj & kardemumma bullar, som jag bakade i helgen. Eftersom barnen är på college finns det faktiskt kvar några bullar i frysen men med biscotti burken är det en helt annan sak.  

 

Jag satt i solen och skrev en shoppinglista som jag ska skicka med min man, som flyger till Sverige imorgon. En sak är då säker och det är att han kommer inte att bli glad när han ser listan. Jag kan riktigt höra honom säga "vad in i bomben är detta", för det säger min man när han blir lite upprörd. Han blir säkert också lätt irriterad när han förstår att han måste ta med sig den stora resväskan, som måste checkas in, istället för bara ett handbagage. Han ju bara vara borta 3-4 dagar. Lite knorr kommer det nog att bli, men det går säkert över när han förstår att det är årets julbord som står på spel. 

Shoppinglistan har blivit betydligt längre nu när IKEA tagit bort alla svenska produkter ur sitt sortiment. Det finns inte längre sirap till knäcken, pärlsocker till bullarna, vaniljsocker till kakorna, Abbas ansjovis till Jansons, västerbotten ost, Marabou och Paradis choklad och mycket annat som hör julen till. Tidigare åkte jag till IKEA och handlade svenska matvaror men i framtiden får istället min stackars make släpa allt över Atlanten. 

Vill han klaga, får han göra det till IKEA och inte till mig!

Håkan Juholt och Herman Cain har minst en sak gemensamt och det är att de inte ger upp.

         
Juholt inser inte att hans förtroende hos svenska folket är förbrukat, utan han tror att han ska vinna valet 2014. Det är visserligen ett par år dit, men svenska folket glömmer inte. "Tobleroneaffären" blev Mona Salins fall och hon återhämtade sig aldrig. Om Juholt vill att hans parti ska vinna valet 2014, bör han nog börja fundera på att avgå innan det är för sent. Så ge upp, Juholt!

Herman Cain som är presidentkandidat för det republikanska partiet har blivit anklagad för att sexuellt trakasserat fyra kvinnor. En kvinna framträdde igår och berättade sin historia om hur Cain varit sexuellt närgången mot henne för 14 år sedan. Om dessa anklagelser är sanna eller ej vet man inte eftersom ord står mot ord. Man vet inte heller om Juholt avsiktligt fuskade med hyresbidragen, eftersom det inte fanns några bevis. Cain säger att det är falska anklagelser och forsätter sin kampanj men det finns ingen chans i världen att Cain kommer att bli USAs nästa president. Så ge upp, Cain!

Jag kan inte annat än tycka synd om båda dessa män som fastnat med fingrarna i syltburken. Det kanske är så att båda talar sanning och är oskyldiga, men när det handlar om positioner som Sveriges statsminister eller USAs president kan man inte chansa och välja någon med tvivelaktig bakgrund. Vi måste kunna lita på vad de säger och deras omdömmen. Dessa kandidater måste tåla att bli granskade från topp till tå, inifrån och ut och de måste komma ut som i princip felfria.

Sky, den 2-årige pojken som fösvann från en bil i söndagsmorse mellan 9.00-10.00, är fortfarande försvunnen. Mamman lämnade Sky fastspänd i hans bilstol, i en olåst bil, medan hon och hennes 4-åriga dotter gick för att hämta bensin. De gick cirka 2 km till närmsta bensinstation och när de en timme senare kom tillbaka till bilen, var Sky borta. Det fanns inga spår efter inbrott eftersom bilen var olåst. Polis och polishundar samt ett 50-tal frivilliga letade under hela söndagen, men utan resultat. Nu är FBI inkopplad.

Föräldrarna har tidigare blivit dömda till samhällstjänst och till föräldrautbildning, för att ha lämnat sin baby ensam i bilen.

Hur kan man lämna sitt barn i en olåst bil? Om mamman nu lämnade honom där? Mamman berättade för polisen att hon och hennes dotter hade hämtat bensin på en bensinstation, men det fanns ingen bensindunk i eller vid bilen. Ingen vet vad som hänt Sky, men vi får hoppas att det inte dröjer länge innan han kommer hem igen.

Varje dag försvinner cirka 2000 barn under 18 år i USA. Cirka 45% av dem rymmer frivilligt, 7% blir bortförda av någon familjemedlem, 2% blir bortförda av någon utanför familjen. Resten av barnen, nästan hälften, har rapporterats försvunna på grund av misstag eller av andra orsaker där brott inte begåtts.

Jag var ute på en shoppingrunda idag och besökte en Outlet i närheten. Det är ingen inomhusgalleria utan man kan gå ute och kryssa mellan affärerna. Det var en underbar höstdag och det var minst 20 grader i solen. Folk strosade omkring i linnen och satt på bänkar och solade sig medan de drack en Starbucks kaffe.

Butikerna var sprängfyllda med kläder, skor, väskor med mera. Reapriser och nedsatta varor lockade överallt. Det var förvånandsvärt många besökare en måndag förmiddag, men det är ingenting jämfört med hur det kommer att vara om ett par veckor, på Black Friday. 



Black Friday är ingen helgdag utan det är dagen efter Thankgiving, som alltid firas den fjärde torsdagen i November. Arbetsgivarna brukar låta sina anställda även vara lediga på fredagen, så att de kan klara av sin julshopping. Många av affärerna öppnar redan vid midnatt så det är bara att åka från kalkonmiddagen till proppfyllda butiker med fantastiska lockerbjudanden, extrapriser och fynd. Är man beredd på långa bilköer och tycker om att leta efter parkeringsplatser, stå ute och frysa i väntan på att komma in i vissa butiker samt att köa i timmar till provrum och kassor, ja, då ska man passa på att shoppa på Black Friday. Det är absolut butikernas julafton och deras försäljningssiffror slår i taket.



Efter att ha upplevt allt detta och sett min käre make i upplösningstillstånd så har jag nu lagt ner Black Friday. Jag har kommit på att man i princip kan göra samma fynd ett par dagar tidigare men utan trängsel. De där supererbjudanden är ändå slut innan man tagit sig fram, så det är ingen idè att jaga dem. Nu ligger jag istället och sover gott medan resten av befolkningen knuffas och trängs.

Vi har flera lampor i olika rum som går på dygnstimer och nu i vintermörkret är det bra ur flera synvinklar. Dels tänds lamporna så att det alltid är ljust och välkomnande att komma hem. Sedan ser det ut som om någon är hemma och det kan bidra till att hålla borta inbrottstjuvar. Det är dock skönt att veta att lamporna alltid går av och på automatiskt, så man behöver aldrig bekymra sig om tända eller släcka ner i huset.



            

En kvinna i Washington state var ute och körde bil på söndagsmorgonen med sina två barn i bilen, en 4-åring och en 2-åring. När hon fick slut på bensin tog hon med sig 4-åringen för att leta efter hjälp, men lämnade den 2-årige pojken ensam i bilen. Efter en timme kom mamman tillbaka till bilen, men då var pojken borta. Nu letar polisen efter honom och det är bara att hoppas att det blir ett lyckligt slut.

  

Jag läste idag i DN att Nicaragua kommer att ha presidentval på söndag. Normalt sett är jag inte så intresserad av vad som händer i det landet, men artikeln handlade om deras abortlag så jag blev nyfiken.

Nicaragua har idag en av världens strängaste abortlagar. Fram till 2006 fick man göra legal abort om det var fara för kvinnans liv eller om hon blivit våldtagen. Efter en pakt mellan katolska kyrkan och sandinistpartiet, som nu regerar landet under president Daniel Ortega, kunde lagen ändras så att alla typer av aborter blev totalt förbjudna. En kvinna som idag väljer att göra illegal abort riskerar åtta år i fängelse och läkare som utför aborter kan få tio år.

Sedan 2006 har mer än 100 kvinnor dött på grund av komplicerade graviditeter, som till exempel utomkvedeshavandeskap och minst lika många förmodats har dött efter illegala aborter. Dessa kvinnors liv hade antagligen kunnat räddas om landet hade haft en annan lagstiftning. I helgen är det alltså val i Nicaragua, men ingen av de fem presidentkandidaterna står upp för landets kvinnor och kräver ändring i abortlagen.


  Kvinnor i Nicaragua som demonstrerar mot den nya abortlagen 2006. Siluetterna representerar kvinnor som dött efter illegala och farliga aborter.

                                    
Läs gärna artikeln "Politikerna håller fast vid abortförbud" på DN:s websida, om Leslie Briseño, 33 år som höll på att dö för att läkarna vägrade abortera ett foster i hennes äggledare, eftersom de var osäkra på om fostret levde eller ej.

I USA är alla  åtta republikanska presidentkandidaterna är "pro-life", det vill säga mot aborter och vill ändra lagen, som idag tillåter aborter. Nuvarande president Obama är "pro-choice", det vill säga att det är kvinnans rättighet att själv bestämma. För mig är valet enkelt när jag ska rösta 2012, för jag vill fortsätta att själv ha rätten att bestämma över min egen kropp och mitt liv och inte låta politikerna göra det. 

 

Nu har det kommit ut i pressen att Nordeas vd inte bara får en lyxlägenhet utan även får fantasisummor i pension. Jag säger grattis till vd Clausen men kan inte annat än beklaga mig själv och andra som är kunder i Nordea.

Vad jag förstår fick han pensionsavtalet redan när han började som vd på Nordea den 13 april 2007 och inte efter några år, så att styrelsen hade haft tid att först utvärdera hans arbetsinsats innan de gav ett så frikostigt avtal. 

Om Clausen slutar sin anställning när han är 60 år, det vill säga den den 6 mars, 2015 kan han kvittera ut hela pensionen direkt, det vill säga minst 98 miljoner och max 124 miljoner. Han har redan tjänat 40 miljoner sedan han tillträdde och fram till 2015 lär han tjäna minst lika mycket till. Slutsumman för Clausens löner, pensioner och andra förmåner kommer att hamna runt 200 miljoner kronor. 200 miljoner för 8 år. 

Jag är mållös....

Nordea har köpt en lyxlägenhet på Östermalm för 22,5 miljoner kronor till sin vd, Christian Clausen samtidigt som 2000 personer får sluta på Nordea.

Detta har kanske inte med varandra att göra för Clausen måste ju ha någonstans att bo och tydligen fanns det inte så många lägenheter att välja på i Stockholm. Det blir säkert billigare för Nordea att betala dessa fjuttiga miljoner för lägenheten samt att renovera upp den för ytterligare miljoner, än att kompensera för hans dubbla boende. Clausens lön är ju så dålig, han tjänar bara knappt en miljon kronor i månaden, att det är klart att han måste ha hjälp. Eftersom Clausen är från Danmark har han även en bostad där, men som han själv betalar, vilket är fantastiskt.

Jag blir så trött på detta daltande med alla stackars vd:ar och styrelseordföranden som trots megalöner aldrig är nöjda utan bara ställer krav och tar emot ersättningar för allt. Fallskärmar, pensioner, bonusar och arvoden trots miljonlöner tillhör denna elitgrupp, som alltid håller varandra bakom ryggen.   

     
 

 Lunds Universitet

Tidigare var det gratis för alla studenter i hela världen att studera på svenska universitet och högskolor. Nyligen ändrade regeringen reglerna och idag måste de flesta studenter från länder utanför EU, EES samt Schweiz betala för sin studier i Sverige.

Anledningen till att man började införa avgifter var att de utländska studenterna var för många och kostade skattebetalarna i Sverige för mycket pengar samt att svenska läroverk skulle konkurrera med kvalitet och inte med gratis utbildning.

I USA måste alla studenter betala för sina universitetsstudier. Många nyblivna föräldrar börjar direkt spara i så kallade collegefonder för sina barn. Kostnaderna för studierna varierar mycket beroende på var man läser. Väljer man ett offentligt universitet i staten där man bor och betalar skatt, blir det oftast mycket billigare avgifter än om man väljer att läsa i en annan stat eller på ett privat universitet. Har man inte pengar, kan man få stipendier och nersatta avgifter och ibland behöver man inte betala någonting alls för studierna. Är man en duktig idrottsman/kvinna eller har en annan talang, kan det innebära fria studier samt andra förmåner, som fri mat och logi eller fria hemresor, ifall man väljer en skola som absolut vill att man börjar där. 

Det finns hur många stipendier som helst att söka, både för amerikanska medborgare men även för utländska studenter. Många får dock inga bidrag alls, utan får betala ur egen ficka och för fyra års grundläggande studier kan det kosta flera hundra tusen kr till långt över en miljon. Då är inte frågan om en läkarutbildning eller en juristutbildning, för det kräver längre skolgång och kostar mycket mer.

Idag kan man läsa på DN debatt "att Sverige har tappat nio av tio utomeuropeiska studenter" sedan regeringen införde avgifter för dem. Antalet studenter från länder utanför Europa har minskat från 16 600 till 1200. Författarna till artikeln, Börje Ekholm, ordförande KTH, vd Investor och Carl Bennet, ordförande Göteborgs universitet och Getinge menar att "det är inte bara ett hot mot den kreativa mångfalden utan riskerar också att leda till akut brist på kompetent arbetskraft och till sämre möjligheter att konkurrera på internationella marknader".

De skriver också att många utbildningar, speciellt inom teknik och naturvetenskap kommer att få läggas ner på grund av minskad efterfrågan. Kompetensen inom svenska företag kommer att bli ännu mer akut och färre studenter kommer att söka till forskarutbildningen.

De skriver vidare att "det är också så att en utomeuropeisk student som har fått sin utbildning här ofta har ett unikt kontaktnät på sin hemmaplan, vilket kan vara avgörande för svenska företags möjligheter att utvecklas på viktiga tillväxtmarknader. Internationella studenter som efter sin utbildning lämnar Sverige har visat sig vara goda ambassadörer för vårt land. De medverkar till att öppna dörrar och förmedla värdefulla kontakter inom både akademi, näringsliv och politik".

Ekholm och Bennet vill hitta alternativa modeller som återigen kan locka utomeuropeiska studenter till Sverige. Ett förslag som de skriver om är "för att locka fler att ta jobb i svenska företag efter avslutad utbildning kan olika former prövas för att kompensera studenten för de studieavgifter som han/hon har betalt". De vill också se att ett rejält och attraktivt stipendieprogram införs.

Frågan är först om utomeuropeiska studenter är så viktiga för Sverige och Sveriges näringsliv, som Ekholm och Bennet påstår i sin debattartikel? Nästa fråga; har Sverige högskolor och universitet utbildningar i väldsklass så de kan konkurrera med andra länder i Europa och USA? Om högskoleutbildningarna i Sverige håller hög klass, varför väljer då 90% av de utomeuropeiska studenterna att inte studera i Sverige då det inte längre är gratis?

Om många av studenterna har dessa unika kontaktnät, som är så avgörande för svenska företag att kunna utvecklas på andra marknader, som Ekholm och Bennet skriver, har de säkert också ekonomiska resurser att de kan betala för sin utbildning. 

Det är kanske så att regeringen istället ska fokusera på att använda skattepengarna till att förbättra ubildningarna på universitet och högskolor, istället för att erbjuda gratis utbilning samt betala frikostiga stipendier till utomeuropeiska studenter som vill studera i Sverige?

I fredags kväll var Rick Perry i New Hampshire för att tala inför den konservativa gruppen "Cornerstone Action". New Hampshire är traditionellt den första staten där man har primärval. Det är alltså i New Hampshire som man först kommer att rösta om vilken republikansk kandidat som ska möta Obama. Om man vinner valet i New Hampshire så ökar chansen betydligt att vinna hela valet och därmed bli republikanernas kandidat för presidentvalet 2012. 




Rick Perry var alltså i New Hampshire och höll ett mycket märkligt och bisarrt tal, där han betedde sig som om han var berusad eller påverkad av något. Om han försökte vara rolig och agera som en "stå upp" komiker, blev det bara fel. Jag själv trodde att någon gjorde en parodi på Perry, för det var så långt ifrån en blivande president som talade. Hans tal var direkt ute på youtube och har redan setts av miljoner tittare. Även tidningarna och annan media har uppmärksammat hans märkliga uppförande och flera bedömare anser att det var spiken i kistan för Rick Perry.

I veckan skickade jag så kallade "care package" till våra barn, som går på college. Det är vanligt att man gör det i USA och man kan beställa färdiga paket i olika storlekar och med olika innehåll, på webben. Eller så kan man göra som jag; köpa en förbetald tom box på posten och sedan fylla den med favoritkakor, godis, ett presentkort till en affär eller restaurang, ett nytt klädesplagg eller något annat. På toppen ligger ett handskrivet brev eller kort från mamma.

Idag skriver man vanligtvis inte brev och man får inte heller några på posten. Nu skickar man istället mängder med små textmeddelanden i förkortningar till varandra. Man skriver personliga mail men helst skriver man på facebook. Man berättar vad man gör och tänker och sedan kan hela världen ta del av det. Visst är det bra och bekvämt, för man har ju ständigt koll.

Jag kommer ihåg när jag åkte iväg som 20-åring och jobbade på kibbutz i Israel för 30 år sedan. Då kunde man inte ringa hem och det fanns inga datorer utan den enda kontakt man hade med familj och vänner, var genom brev. Spänningen var stor när man gick till posten ett par gånger i veckan för att se om man fått någon post. Hade man tur låg där en hel hög med brev, men man blev lycklig för minsta lilla vykort.

Det var många som skrev; familjen, släktingar, de coolaste killarna i stan, före detta pojkvännes föräldrar och syskon, bästa kompisarna och många andra. Det var helt fantastisk att så många brydde sig och det var väl både av omtanke men också för att själv kunna få ett brev från utlandet och läsa om ett spännande äventyr. Jag har fortfarande kvar alla breven och läser dem då och då.

I min "brevlåda" finns många andra brev, vykort och små lappar som jag sparat sedan jag var liten och det är allt från hästbrev från tjejer jag träffade på ridläger till kärleksbrev från före detta pojkvänner. Jag har brev från bästa väninnorna och killkompisar som är så roliga att läsa att de slår de bästa komedierna. Med detta vill jag inte säga att innehållet har förändrats i det som skrivs idag, utan jag kan fortfarande läsa roliga och underhållande saker på facebook eller i mail. Problemet är att efter man läst det, tar man bort det och sedan är det borta för gott.

Ett brev är handskrivet, utan rättstavningsprogram och det är personligt. Bara genom att se på handstilen kan man avgöra vem som har skrivit brevet, men det bästa är att man kan spara det för evigt.